recenserat av Christian Sahlén



"Svenil Rollspelet är ett humoristiskt spel som driver med oss människor och våra konstiga nöjen i allmänhet, och Sverige och svenskarna i synnerhet.
Som spelare tar man sig an färgstarka karaktärer som bimbos, pensionärer, ungkarlar eller kanske snokare. Dessa helt normalt onormala personer riskerar i Svenil att råka ut för väldigt onormala situationer, som ofta till en början ter sig ganska normala.
Med sin unika och vilda värld och sina enkla regler lämpar sig Svenil Rollspelet mycket väl om man vill rollspela i sin egen hemtrakt och få utlopp för alla sina galna fantasier och idéer."

Andra väl valda lovord som slagit ner i vår mailbox

"Jag har ALDRIG sett något så jäkla roligt! Urlustiga äventyr!
Jag skall genast gå ut på ballkongen och TÄNDA ELD på alla andra rollspels-prylar jag äger!
SVENIL RULES!"
-Johan Eriksson

"Tänkte bara skicka ett litet mail för att hylla er och ert senaste alster, Svenil. Köpte tillsammans med några vänner ett ex på Borås spelkonvent och det förstörde alltihop! En helg med tiotals olika spel av olika svårighetsgrad, typ och allvarlighet var planerad, men vad fick man? En omgång Junta, en omgång Settlers och tjugo timmar Svenil. Det var inte många stunder man slapp höra och se folk som skrattade så de höll på att spy (ett flertal av dem kunde förresten under de kommande dagarna knappt röra sig på grund av förfärlig träningsverk i magmusklerna) , för att inte tala om de psykologiska effekterna. Jag tror det dröjde fram till onsdagen innan det började dyka upp klara, logiska tankar igen i min stackars huvudknopp och jag kan fortfarande vakna mitt i natten genomsvettig efter drömmar om galna, sjöborreätande pensionärer och tyskt brytande doktorer. Hur som helst, det jag vill ha fram är: Jag älskar er! (Inte så! På det mer vänskapliga, platoniska viset!)"
-Emil

"Har tittat igenom Svenil, det var faktiskt jävligt kul... All heder till er som knåpat ihop det!"
-Lina

"Spelet damp ned i min brevlåda en regnig måndagseftermiddag efter att jag kommit hem ifrån ångestens borg (skolan). Med förtjusning och förskräckelse plågade jag mig igenom HELA det mästerliga alstret och fann det mycket roligt och väl genomtänkt. DETTA MÅSTE SPELAS tänkte en mycket upphetsad och adrenalinfylld Pelle och ringde genast ( alltså efter ett par dagar, man e väl inte Blixt Gordon, heller?) en mycket trogen rollspelsvän. Låt oss kalla honom X. X som alltid har tyckt det varit roligt att spela karaktärer som inte det minsta kan jämföras med honom själv, beslöt sig att under min ledning skapa en hockeyspelande spännis. Sedan när vi skrattat oss igenom den underbart fantasifulla rollpersonen, tänkte vi luska ut två personer som skulle kunna assistera X i ett mycket mäktigt äventyr (Fånga Bosse). Vi ringde två som var mycket på. Låt oss kalla dem Y och G, eller nåt..."
-Pelle